Då var det snart dags. På fredag ska jag åka till Örebro för min första intervju. Inte första någonsin, men första för ett sjuksköterskejobb. Känns lagom bra att det pirrar i kroppen redan nu. Får nog dessutom be en bön eller två för att tågen ska vara i tid hela resan. 3 byten är inget att leka med - och man vill ju inte komma försent det första man gör.
Det känns farligt vuxet att gå på riktiga jobbintervjuer. Det är inte sommarjobb vi pratar om längre (eller okej, sommarvikariat - men man hoppas ju på förlängt efter det). Riktigt jobb med riktigt ansvar. Det är inte utan att man frågar sig om man verkligen är redo för detta. Hoppas att lärarna har rätt när de påstår att man kommer känna sig klar med studierna efter examen, klar och redo att möta arbetslivet. Än är jag skeptisk.
tror det kommer gå fint! :)
SvaraRaderakram amalia